Nu säger jag farväl till bloggen som har fått ta emot mina ord och bilder sedan 2008. Det har varit fina år och det är superkul att gå bak i arkivet och se vad jag gjorde förr om åren. 
Det är inte så att jag inte tycker om den här bloggen, det är helt enkelt så att det finns för mycket sparat på den. Det är dags för en ny.  

Så, med en aning separationsångest avslutar jag härmed mitt bloggade på cleavage.blogg.se och fortsätter där jag slutade på theworldgoesdancing.blogg.se.

Jag hoppas att ni följer med mig dit!

Min kille heter Mikael och är världens finaste. 
Han har alltid på sig färgglada strumpor, han tar hand om mig när det blåser på nätterna och jag blir rädd, han låter mig låna hans tröjor när jag fryser, han överraskar mig med skumbad, och mat och han låter mig ha flest kuddar när vi sover. 

Nu tar jag mitt nyklippta hår och min nya klänning (50kr på Indiska) och ger mig iväg för att se vad lördagen har att erbjuda. 

jag är hos rebecca och lyssnar på surfin' bird på repeat. mycket bra kväll.

Igår hade jag och Rebecca (eller Rebba-rebell, som jag tycker är ett mer passande namn) after work för arbetslösa. Mycket bra eftermiddag och kväll, om jag får säga det själv.
Ikväll åker jag till hennes hem för löksoppa och kanske ett litet glas vin. 

Ni hittar Rebellen här och här. 

Nydalen, här växte jag upp.

Två saker som jag tycker mycket om är skogen och sommaren och förra veckan kombinerade jag och Mikael de två med en liten resa till världens gulligaste lilla stuga (eller jag kanske borde kalla det för ett trop) mitt ute i skogen. 
Vi levde utan el och rinnande vatten i en vecka. Vi diskade i sjövatten, lagade mat på vedspis, tvättade håret i en sjö, läste med ficklampa och höll oss varma med en öppen spis på nätterna. 

Trots att vi var mitt ute i skogen och inte hade tillgång till el blev vi aldrig uttråkade, det var faktiskt ett himla skönt avbrott från verkligheten och jag längtar efter att åka dit igen och jag vill bo där föralltid. 
På dagarna badade vi, läste varsin bok i en hammock (jag läste novellsamlingen Ingen hör hemma här mer än du av Miranda July, den var fantastiskt fin), plockade svamp i skogen, önskade att det skulle blåsa så att vi kunde vindsurfa, sköt luftgevär (jag var förvånandsvärt duktig), motionerade, fick besök av Mikaels småkusiner som bodde i närheten (eller ja, det tog dem två timmar att åka dit) och en dag åkte vi till Örebro och åt lunch med finaste Lotta och Erika. 
Det var så underligt att Örebro som jag har spenderat så mycket tid i fanns bara en timme bort från vårat lilla torp. 

Jag vill bara berätta att jag lever och så.

Just nu är jag hemma hos mina föräldrar och andas skogsluft och klappar djur. 


Jag har det fint.

Den artist jag har sett live flest gånger: Håkan Hellström
En låt som alltid får mig på bra humör: Light my fire - The doors
En låt som jag har dansat till mångaa gånger: Last nite - The strokes
En spellista som jag tycker om: Gas gas gas och AWESOME

Mikaels kompis Douglas bjöd med oss och hans flickvän till en sommarstuga utanför Falkenberg. 
Mikael och jag hoppade in i bilen och åkte iväg såfort han hade slutat jobbet i fredags. 
Trots ganska dåligt väder hade vi det himla fint och det kändes sommaridylliskt. Vi promenerade på stranden, badade i havet, kastade pil tills våra armar gjorde ont, grillade, shoppade och umgicks. 
Mikael njöt av att ha jobbat sin sista dag för sommaren och jag njöt av att inte vara i Linköping och att hitta lugn för att skriva. 


En timme innan det var dags att åka fick jag spontanbesök av fröken Kindgren som ju lämnade Linköping för Stockholm för ett tag sedan men som nu var på besök. Det var ett kärt återseende och hon var lika snygg som vanligt.


Mikael körde hela vägen eftersom jag inte har körkort. Han roade sig med att göra grimaser och sjunga med till våra välvalda bilskivor. 

Idag hade jag 200 inlägg att läsa på bloglovin och insåg att jag också har en massa saker att berätta om!

De senaste veckorna har jag bott i en villa med Mikael och mest matat djur, vandrat omkring på stan och solat i en trädgård. 

Förra helgen åkte vi på mini-semester till mina föräldrar i Nydalen och njöt av att andas lantluft.
Vi har fått besök av hans vänner från Australien, badat, spelat kubb, sett Harry Potter, varit ute och dansat och en massa annat som hör sommaren till. 

Jag får då och då kommenterer (oftast anonyma) om att jag borde sluta måla mina ögonbryn. Tack för att ni visar intresse i mitt utseende osv men jag tycker om mina ögonbryn. 

Naturligt är mina bryn väldigt ljusa, glesa och växer i en väldigt konstig form. Därför målar jag i dem och har gjort det i flera år. När jag färgade håret brunt kändes det bara naturligt att måla dem mörkare och en aning tjockare och jag trivs i det. Helst av allt går jag inte hemifrån utan i alla fall något fixade ögonbryn. 
Ibland känner jag för riktigt tjocka ögonbryn, ibland för lite mer neutrala och oftast för ett mellanting. Det är historien om mina ögonbryn, så nu vet ni hur det ligger till. 

Utan smink ser mina ögonbryn ut så här, uugh:


Puss på er som ger min komplimanger för ögonbrynen ni är så fina.